En kyrieandakt.

Usch, va tråkigt. Måste vi vara här?

Nu lägger du bort din mobiltelefon!
Om ni inte är tysta nu får ni ingen underskrift i passet!
Varför beter ni er så här... det här ÄR JU EN ROLIG HAPPENING!?!
Ja, ni måste vara här.

Det kryper i skinnet på mig. Känslan av tvång, olust, protest. Så vill jag inte att skriban ska vara. Därför har vi slutat med obligatoriska ungdomsmässor, konserter och happenings. Hur mycket feelis blir det i en gudstjänst/konsert när största delen är ditkommenderade konfirmander som allra helst vill vara någon annanstans? Vem ger det något överhuvudtaget?

Skribautvärdering

Idag samlades sju av sommarens åtta vuxenledare för att utvärdera lägersommaren 2011. Vi konstaterade att lägren har varit super bra och att vi är på rätt väg när det gäller lägerutvecklingen. Lägren fick betyg mellan 3,5-4,5 av 5 möjliga och det är ju fantastiskt.

Som vanligt har vi lärt oss mycket av lägren och under mötet kläcktes en del nya idéer som vi kan ta med till skribaförnyelsen.

Här kommer några tankar/frågor/idéer som vi diskuterade:
- vi har blivit bättre på att fördela arbetet mellan vuxenledarena
- Pyölinranta är ett bra lägerområde men har fler utmaningar än de övriga lägerområdena
- vi borde ha utvecklingssamtal med hjälpledarna
- tänk om vi första kvällen enbart skulle åka ut med ledarteamet och konfirmanderna skulle anlända först nästa dag?
- dagbokstidningarna på läger 1006 var jättebra, kan vi utveckla det konceptet?
- sista dagen blir ofta stressig och farvälet halvdant
- vi behöver göra upp krisplaner för skribaläger och ungdomsarbetet
- hjälpledarna borde få egna t-skjortor/huppari

Konfirmankonferens

Förra veckan deltog jag i en nordisk konfirmandkonferens i Sverige. Där träffade jag ett hundratal församlingsanställda som älskar att jobba med konfirmander. Vi lyssnade på föredrag, deltog i seminarier och utbytte tankar, idéer och erfarenheter.

Det var särskilt ett seminarium som gav mig vidgade vyer. Det var ett seminarium som handlade om Vadstena församlings ungdoms- och konfirmandarbete. Ett konfirmandarbete helt annorlunda än alla andra som jag någonsin stiftat bekantskap med. Läs mer på deras hemsida.

Även om jag inte vill göra exakt så som i Vadstena så gav seminariet inspiration att tänka ännu mera utanför den traditionella boxen. Och jag fick nya idéer som jag aldrig skulle ha vågat tänka om jag inte mött ungdomsarbetarna i Vadstena församling.

Inspirerad till tusen ser jag fram emot att planera skribaförnyelsen i höst!

Nu ska man anmäla sig till skriban 2012

I våras beslöt församlingsrådet att godkänna skribaförnyelsen och nu är det dags för den första årskullen ungdomar att anmäla sig till skriban som kommer att genomföras enligt den nya planen. Du kan läsa om skribaförnyelsens grundtankar här och anmäla dig till skriftskolan här. Vi tror att det förnyelsen kommer att göra skriftskolan ännu mera rolig och meningsfull för konfirmanderna. Välkommen med!

Vilken glad överraskning!

Böneeld

Kyriekvällens andakt avslutades med att de skrivna bönerna brändes upp. I röken från elden steg bönerna upp till himmelen.

Kyrie

Söndagens tema var kyrie och till kyriepärlan i bönekransen hade vi valt svart (liturgisk) färg. Kyrie är ett rop på hjälp och i kyrie får man lägga ner allt det som är tungt och jobbigt. Därför blev gårdagen säkert en ganska tung dag för många.

Vi funderade på orättvisor, lidande, sorg. På Guds del i det hela. Är Gud både god och ond? Och på vår del i det hela. Vad är vårt ansvar för ondskan i världen?

Varje dag diskuterar vi också ett eller ett par bud. Och kyriedagens bud var det femte, "Du skall inte dräpa".

Dagen ramades in med en morgonandakt och en kvällsandakt. Det kändes skönt att i kvällsandakten få lämna alla våra kyrier/kyrior till Gud i bön. Vi bad genom att se på ljus och bilder, genom att skriva ner våra böner och genom att lägga färgade stenar i en skål. Det blev en helig stund.

Credo

20 underbart fina ungdomar, 4 superduktiga hjälpisar, 2 mysiga vuxenledare och jag har dragit ut till Pyölinranta lägergård i Pikis för ett sjudagar långt skribaläger. Varje gång jag åker på skribaläger slås jag av hur roligt, utmanande och utvecklande ett skribaläger är. Tänk att man under en veckas tid har privilegiet att lära känna så fina ungdomar och dessutom få samtala om sådant som är viktigt på riktigt!

På det här lägret har vi sex ord ur mässan som teman för lägret. I går var temat "credo" som betyder "jag tror" och som hänvisar till trosbekännelsen i gudstjänsten. Vi funderade över vad vi tror på och vad det innebär att tro.

Som bönehjälpmedel och pedagogiskt verktyg har vi valt att skapa ett radband, en bönekrans. Inspirerade av boken "Kyrie och gloria". Vår bönekrans har sex olikfärgade pärlor som symboliserar de sex orden ur mässan. Mellan varje färgad pärla finns två träfärgade pärlor som vi kallar tystnadspärlor. Färgen på mässpärlorna är inspirerade av de liturgiska färgerna. Gårdagens pärla var grön.

Den första dagen präglas alltid av all den info som måste förmedlas. Och det kan kännas lite tråkigt i bland. Lägret blir därför roligare ju lägervanare vi blir. Summa summarum var gårdagen ändå övervägande positiv och rolig. Vi fick både simma, leka och samtala om sådant som är viktigt på riktig.

Förnyelsen blir av!

På föräldramötet i torsdags deltog 15 föräldrar. Föräldrarna var av delade åsikter men de flesta var överens om att orsakerna till skribaförnyelsen var vettiga och genomtänkta. De föräldrar som var tveksamma till förnyelsen var mest oroliga för konfirmationsdatumet. Eftersom de flesta föräldrar var för förnyelsen bestämde arbetsgruppen för skribaförnyelsen att förnyelsen blir av.

Föräldrarna hade många goda idéer och åsikter på mötet. Två av önskemålen kommer vi att fundera vidare på och med stor sannolikhet också att genomföra.

Det ena önskemålet handlade om att konfirmationerna skulle äga rum på sommaren. Och för oss passar det alldeles utmärkt att en av konfirmationerna äger rum på sommaren 2013. Kyrkoherden föreslog söndagen före midsommar. Antagligen blir det så att vi ordnar fyra konfirmationer 2013 (för de som är födda 1997): på trettondagen (för sportlovskonfirmanderna), på första och andra söndagarna efter påsk (för sommarkonfirmanderna) och en på söndagen före midsommar (valbar för alla).

Det andra önskemålet handlade om en träff för alla konfirmander efter att anmälningarna kommit in på hösten. Så att de inte skulle behöva vänta så länge före skriban börjar. Det här är alldeles möjligt och skulle t.ex. kunna vara en slags skribastartfest och introduktion till församlingens ungdomsarbete.

Nästa steg blir nu att skriva färdigt infon till skribabroschyren. Skribabroschyen skickas hem till alla församlingsmedlemmar som är födda 1997 i början av hösten. Sedan är det bara att anmäla sig :)

Förberedelser inför kvällens föräldramöte

Ikväll är det dags för föräldramötet där föräldrarna till nästa års konfirmander får tycka till om skribaförnyelsen. En del som är förhindrade att delta har skickat mejl och det har kommit både ros och ris.

Vi hoppas att mötet ikväll och den här bloggen ska kunna fungera som möjligheter för oss att tillsammans förnya skriftskolan i Åbo svenska församling.

Efter föräldramötet ska arbetsgruppen samlas och diskutera hur vi ska gå vidare. Ska vi vända på kakan eller ska vi fortsätta som tidigare?

Radiointervju

Här kan du lyssna på radiointervjun om skribaförnyelsen. Den sändes först igår, tisdagen den 19.4, och finns på arenan i 7 dagar.

Hjälpledarutbildning eller högmässa?

Jag hade en intressant diskussion med en del forskare på teologiska fakulteten härom dagen. När vi drack kaffe kom vi in på Åbo svenska församlings skribaförnyelse och en av forskarna ställde frågor som berörde vad som händer efter ett skribaläger. I hans församling brukar man tänka att skriftskoltiden slutar med kanske det bästa man tidigare varit med om, alltså skriftskollägret. Sedan uppmuntras de nykonfirmerade ungdomarna att börja i hjälpisutbildningen. Detta har fungerat väldigt bra där eftersom merparten av ungdomarna också går i den. Det är värt att påpeka att detta tyder på ett starkt ungdomsarbete i den församlingen.

Jag upplever att hjälpledarutbildningen kan vara en viktig del i de nykonfirmerade ungdomarnas liv. Jag tror också att den kan bli en fin fortsättning på deras skriftskola. Men jag oroar mig för att hjälpledarutbildningen inte i förlängningen blir tillräcklig för deras fortsatta liv som kristna. Låt mig förtydliga vad jag menar.

Vi föreställer oss en nykonfirmerad ungdom som börjar i skriftskolan. Han får en fantastisk upplevelse genom den och kommer närmare Gud och sin medmänniska. Han åker på en massa läger som också känns meningsfulla. Detta gör han i ca 4 år. Men nu frågar jag mig, vad händer efter det? Livet som hjälpledare tar slut och nu måste han komma in i andra församlingssammanhang och den församlingsgemenskap som han tidigare hade finns kanske inte mer. Församlingen har kanske inte ett lika drygt arbete för unga vuxna, utan högmässan är det enda riktiga alternativet som återstår. Jag är rädd att en sådan ungdom faller bort från församlingens gemenskap eftersom han inte känner sig hemma i högmässan och därför inte heller i församlingens gemenskap. Det kristna livet han var en del av efter skriftskolan finns inte längre och han vet inte vart han skall ta vägen. Detta har jag själv sett hända med flera av våra aktiva hjälpledare.

Jag tror att man kan bygga upp en hjälpledarutbildning så att ungdomen uppmuntras att delta aktivt i församlingens högmässor. Men jag vill hellre att man i ett tidigare skede arbetar med att få dem in i gudstjänstlivet. Alltså, istället för att vi håller fram att fortsättningen på det roliga efter skriftskollägret (och konfirmationen) är att alla blir hjälpledare, så håller vi fram att fortsättningen på det roliga efter skriftskollägret är högmässan. Detta hindrar inte att man arbetar med hjälpledarutbildningen efter en konfirmation, men man undviker att dra fokus bort från det som är centrum i församlingens liv - Högmässan.

Jag hoppas naturligtvis att ungdomar skall känna det meningsfullt att fira högmässa med församlingen men jag är också en realist och förstår att trots gott arbete lär vi inte se de flesta där på söndag. Men om vi ens lyckas skapa en känsla hos de unga att högmässan är något meningsfullt kan det hända att de när de blir äldre hittar hem till församlingens gemenskap i högmässan.

Radio vega Åboland

Idag blev vi, jag och Chrisu, intervjuade av radion. Nyheten om skribaförnyelsen kommer med i eftermiddagsnyheterna idag. Imorgon kommer Åu och intervjuar oss. När juttun kommer i tidningen vet jag inte. Ser fram emot att få respons av blivande konfirmandföräldrar och andra församlingsmedlemmar efter att nyheten nått ut :)

PM från arbetsgruppens första möte

Onsdagen den 6.4 hade den nya arbetsgruppen för skribaförnyelsen sitt första möte. Följande saker avhandlades:

• Vi beslöt att kallelse till föräldramötet för nästa års konfirmandföräldrar skickas ut under vecka 15.


• Vi diskuterade vilka saker som ska diskuteras på föräldramötet och hur kvällen ska se ut.


• Vi beslöt att Mia leder och förbereder föräldramötet.


• Vi diskuterade att vi gärna berättar om förnyelsen i lokalpressen (ÅU, Radio Vega Åboland och Kyrkan och vi). Mia och Christer kontaktar och ställer upp i intervjuer.


• Vi diskuterade den här bloggen och beslöt dessutom att vi ska göra en sida på Facebook för förnyelsen. Vi ska länka till bloggen på församlingens hemsida (på framsidan).


• Vi diskuterade möjliga konfirmationsdatum våren 2013 och alternativen trettondagen, påskannandag och Kristi himmelsfärdsdag kom upp. Mia skall diskutera förslagen med kyrkoherden.


• Vi beslöt att vi under maj månad fokuserar på föräldramötet och arbetar med årets skriftskolläger.

Andaktsfiilis och gudstjänstfiilis

I onsdags blev jag intervjuad av Chrisu och Linda om skribaförnyelsen. Intervjun ska de använda som material för deras slutarbete om skribaförnyelsen i Åbo svenska. En av frågorna handlade om hur jag ser på förhållandet mellan andakterna på lägret (som konfirmanderna älskar) och högmässorna.

Det var en mycket viktigt fråga! Och den fick mig att fundera. Hur ska vi få konfirmandernas gudstjänstdeltagande lika meningsfull och givande som skribalägrets andakter? Är det andakterna som ska influera gudstjänstförnyelsen eller ska gudstjänsten förändra skribaandakterna? Eller både och?

Ska orgeln och liturgin få utrymme på skribaandakterna?

Ska skribasångerna och de ungdomsvänliga talen få utrymme i gudstjänstlivet?

Om det finns läsare som jobbar i andra församlingar: hur gör ni? Kopplar ni ihop andaktslivet och gudstjänstlivet?

En idé

I vår församling får konfirmanderna ingen gudstjänstdagbok när de besöker gudstjänsten. Istället får de skribapass (som förvaras i en plastficka) som de lämnar till kyrkvärdarna när de kommer till kyrkan. Efter högmässan får de passet stämplat tillbaka. Orsaken till skribapassen är att garantera att konfirmanderna är med under hela gudstjänsten.

Däremot har våra konfirmander varje år fått en gudstjänstkommentar, d.v.s. ett litet häfte med information och undervisning om gudstjänsten. Tanken har varit att konfirmanderna ska bläddra i gudstjänstenguiden under de olika momenten i gudstjänsten och på så sätt lära sig vad gudstjänstens delar handlar om. Problemet har varit att ingen av konfirmanderna orkat släpa med sig gudstjänstguiden till kyrkan. Vilket jag förstår hur bra som helst.

Men tänk om man skulle slå ihop dess två grejer? Jag skulle göra en gudstjänstguide i mindre storlek (A6, dvs i samma storlek som gudstjänstdagboken) som dessutom skulle ha en ficka för skribapasset. Guiden skulle ersätta plastfickan och alltid komma med till gudstjänsten. Hur låter det?

Församlingsrådet

Igår besökte jag församlingsrådets möte och berättade om idén med skribaförnyelsen. På mötet beslöt man att understöda idén och önskade att informationen till nästa årskulls konfirmandföräldrar skulle gå ut så tidigt som möjligt. Dessutom valde man två personer, Sussi Björkman och John-Einar Smeds, till planeringsgruppen. Övriga medlemmar i planeringsgruppen är ungdomsteamet, Fredrik Portin, Linda Finnbäck och Christer Romberg, samt undertecknad som är skribaansvarig präst.

Jag ser mycket fram emot att få jobba med planeringsgruppen :) och jag ser också fram emot att få höra era tankar om skribaförnyelsen!

Antalet gudstjänstbesök

De flesta församlingar i Borgå stift vill att deras konfirmander ska delta i 10 gudstjänster under församlingsintroduktionen. Så också vi i Åbo svenska församling. I andra stift varierar gudstjänstantalet kraftigt.

Jag tänker att 10 st gudstjänstbesök är ett bra antal. Ifall konfirmanderna får ut något av gudstjänsterna. Om inte så måste vi minska antalet gudstjänstebesök. En av huvudpoängerna med vår skribaförnyelse är att vi vill göra gudstjänstbesöken mer givande för konfirmanderna.

Idag har jag funderat lite över hur många och när konfirmanderna skulle delta i högmässan ifall skriftskolan inleds med läger. Och jag har lekt lite med den tanken att konfirmanderna skulle delta i gudstjänsten 1 gång/månad. Att de skulle få välja en gudstjänst varje månad som de deltar i. På så sätt skulle de få erfara så gott som hela kyrkoåret.

Sommarkonfirmandernas gudstjänstbesök skulle då kunna se ut så här:

1. Festhögmässa i maj före lägret
2. Högmässa i september (på sommaren deltar de i gudstjänst på lägret)
3. Högmässa i oktober
4. Högmässa i november
5. Högmässa i december (advent)
6. Högmässa under julen
7. Högmässa i januari
8. Högmässa i februari
9. Högmässa i mars (fasta)
10. Högmässa under påsken

Dessutom skulle det vara bra om konfirmanderna skulle hjälpa till en eller ett par gånger i högmässan. I passet kunde man ha en skild ruta vid varje gudstjänst där liturgen stämplar ifall konfirmanden hjälpt till under gudstjänsten (t.ex. som ljusbärare, kyrkvärd, kyrkkaffefixare, psalmsifferupphängare, textläsare, nattvardskärlsdiskare)

Hur ser en bra skriba ut?

Nu slänger jag ut frågan till dig! Vad gör en skriftskola bra?

Tidsram för förnyelsen

Så här ser de grova tidsramarna ut för vår skribaförnyelse.

1. Förra församlingsrådet har redan tagit del av planerna i december 2010.
2. Christer Romberg och Linda Finnbäck ska skriva ett slutarbete på Novia där de kritiskt granskar förnyelsen. Detta arbete har redan påbörjats och ska vara klart på hösten 2011.
3. Det nuvarande församlingsrådet tar del av planerna tisdagen den 1.3.2011. En planeringsgrupp utses. Planeringsgruppen träffas ca 1 gång/månad
4. I februari/mars 2011 marknadsförs den här bloggen. Hit bjuder vi blivande konfirmander, konfirmandföräldrar, förtroendevalda, aktiva församlingmedlemmar, anställda i Borgå stift och övriga intresserade att delta i planeringen av skriftskolan.
5. I april skickar vi ut brev till nästa konfirmandkulls föräldrar med en inbjudan till en föräldrasamling i maj.
6. I maj berättar vi om förnyelsen i massmedia.
7. Torsdagen den 19 maj 2011 håller vi en föräldrasamling där föräldrarna får tycka till om förnyelsen. Mötet avgör hur vi går vidare med förnyelsen. (Edit 2.3. Eftersom församlingsrådet önskade att infon skulle gå ut så tidigt som möjligt så kan det hända att datumet för föräldrasamlingen ändras.)
8. I slutet av augusti skickas brev till alla ungdomar födda 97 med inbjudan till skriftskolan.
9. I början av september håller vi en infoträff om skriftskolan för ungdomarna och deras föräldrar.
10. I september anmäler man sig till skriftskolan via nätet.
11. Under vinterhalvåret 2011-2012 ordnas inga skribaträffar (eftersom tanken är att skriban ska starta med läger) och planeringsgruppen samt ungdomsteamet fortsätter att planera skriftskolan.
12. I januari 2012 ska församlingens nya övergripande skribaplan godkännas av församlingsrådet.
13. På sportlovet 2012 inleder den första skribagruppen sin skriftskola enligt den nya skribaplanen. Därefter startar deras församlingsintroduktion som pågår från februari 2012 till januari 2013 (då får de uppleva så gott som hela kyrkoåret). Sportlovskonfirmanderna konfirmeras i januari 2013.
14. I maj 2012 inleder resten av skribagrupperna sin skriftskola med festgudstjänst och därefter med sommaren skribaläger. Efter lägret startar deras församlingsinstroduktion som pågår från sommaren 2012 till mars 2013. Sommarkonfirmanderna konfirmeras under/efter påsken 2013.

Tema

På våra gudstjänstdagar utgår vi alltid från ett tema, precis som i kyrkan. Under detta läger hinner vi ha sex gudstjänstdagar och därför har vi också sex teman. Under "Inledande välsignelse" berättar vi vad dagens tema är. Temat finns även synligt i lägergården eftersom vi varje natt efter tystnad sätter upp affischer med dagens tema. Temat behandlas därefter genomgående vid alla moment så gott det går.

De teman vi använder oss av på detta läger är:

Dag 1 - Skaparen

Dag 2 - Kristus, vår frälsare Gud

Dag 3 - Att älska sin nästa

Dag 4 - Den heliga Anden

Dag 5 - Det kristna livet

Dag 6 - Gud är med dig

De flesta av dessa förstår man med detsamma vad de innehåller men jag vill förklara några av dem ytterligare.

Under temat "Den heliga Anden" talar vi även om dopet och nattvarden.

Under temat "Det kristna livet" talar vi om vad det betyder att leva ett "kristet" liv.

Under temat "Gud är med dig" talar vi om deras liv efter skriftskolan, om ungdomsarbetet och konfirmationen.

Problem

Eftersom lägret pågår som bäst har vi inte hunnit gå igenom alla dessa teman men redan nu kan jag konstatera att dessa inte varit ändamålsenliga. Vissa av dem, framförallt dagen om Jesus, skulle behöva fler dagar. Några av dessa dagar skulle kunna falla bort och istället lyftas fram i ett moment under gudstjänstdagen.

Ett moment vi haft problem med är "Kollekt". Det har inte alltid varit självklart vad vi skall göra då. Vi vill gärna att de skall ge av sig själva så att det gagnar andra, precis som vi gör när vi ger kollekt. Om vi därför tar bort temat "Att älska sin nästa" kan vi istället inkorporera temat under kollekten. Då skulle kollekten handla om att öva sig i att älska sin nästa. Kanske kan vi använda oss av rollspel och dramatiseringar för att belysa olika situationer som ungdomar ställs inför, t.ex. mobbning och kärleksproblem.

"Det kristna livet" behöver kanske inte en hel temadag. Vi lever ju ett kristet liv på lägret och lever under en dryg vecka i gemenskap med varandra och Gud. Dessutom går det lite ihop med temat "Gud är med dig". Jag tror att man ganska lätt kan förklara att det som vi upplevt under lägret får vi ta med oss hem.

Nya teman

Vi har i ledarteamet diskuterat vilka teman som är viktiga samt vad vi behöver gå igenom och kommit fram till att följande kunde vara mera ändamålsenliga:

Dag 1 - Skaparen

• Vem är han?
• Vad det betyder att vara skapad

Dag 2 - Synd

• Syndafallet
• Det som bryter ner vår relation till varandra och Gud

Dag 3 - Jesu undervisning

• Dubbla kärleksbudet
• Gyllene reglen
• Fader vår
• Liknelserna
• Hur mötte Jesus människorna?
• Vad ville Jesus med sin undervisning?

Dag 4 - Kristus, vår frälsare

• Varför måste Jesus dö?
• Jesu död och uppståndelse

Dag 5 - Den heliga Anden

• Vem är han?
• Treenigheten
• Gud mitt ibland oss
• Andens frukter
• Dop
• Nattvard

Dag 6 - Gud är med dig

• Livet efter skriftskolan
• Vi sammanfattar lägret och uppmuntrar dem att fortsätta vandra vidare på den kristna vägen
• Presentation av ungdomsarbetet

Orsaken varför vi ville få med ett tema som handlade om synd är för att det inte riktigt fanns tid att komma in på det första dagen under "Skaparen" (som det var tänkt). Eftersom synden är viktig för att förklara Jesus funderade vi att det kanske skulle vara helt lämpligt med en dag om synden. Förutom det så kändes det att vi gärna skulle ha pratat mer om vad Jesus gjorde och lärde. Därför skulle det bli två dagar om honom. Med dessa teman tror jag att undervisningen skulle bli mera enhetlig och vi skulle mera uttömligt kunna beskriva de centrala tankegångarna inom kristendomen.

Vad tycker ni? Funkar dessa teman eller finns det något tema som saknas?

Ordning för en gudstjänstskriba

I förra blogginlägget nämnde jag att jag var på väg på skribaläger och nu är jag här med 20 konfirmander. De är jättetrevliga och stämningen är överlag god. Det är lätt att vara på läger när ungdomarna är så trevliga.

Som jag även nämnde i förra blogginlägget försöker vi göra gudstjänsten mera förståelig för konfirmanderna genom att vi lever oss in i alla moment under gudstjänsten under dagen. Tanken bakom detta sätt att bygga upp dagen är att göra delarna i högmässan mera konkreta. Genom att leva med gudstjänsten varje dag hjälper vi konfirmandena att förstå de olika momenten. Varje dag har dessutom ett tema, precis som en gudstjänst. Temat skall så gott det går tangeras hela dagen.

Första dagen är det viktigt att man förklarar vad varje moment handlar om men redan andra dagen börjar det rulla på av sig självt och blir en naturlig del av skribaupplevelsen.

Dagen är uppbyggd på följande sätt:

0800 Väckning

0830 Inledande välsignelse

• Morgonandakt där vi välsignar den kommande dagen. Den byggs upp enligt följande ordning:

1. Psalm (vi uppmuntrar till psalmsång)
2. Den som håller andakten säger i början: ”Vi inleder vår dag i Faderns (+) och Sonens och den heliga Andens namn”
3. Inledningsord (kort betraktelse om dagens tema som fungerar som inledning för dagen)
4. Bön
5. Sång ur sånghäftet

0900 Frukost

0945 Vi blir en kristen gemenskap (15 min)

• När vi går till en gudstjänst går vi som en del av en gemenskap. Därför arbetar vi med gemenskapen på lägret genom tillitsövningar, gemenskapslekar.

1000 Syndabekännelse (30 min)

• Varje dag reflekterar vi över etiska frågor. Som grund för vår diskussion använder vi oss av de tio buden så att vi diskuterar ett bud om dagen. Som hjälpmedel använder vi oss av värderingsövningar.
• Målet är att få dem att reflektera över hur de handlar etiskt i vardagen samt belysa att vi alla bryter mot buden.
• Momentet "syndabekännelsen" avslutas alltid med orden: ”Som vi märker är detta ett bud som vi inte klarar av att följa i våra liv. Men vi får alltid komma till Gud med våra felsteg och han kommer alltid att förlåta oss”.

1045 Kyrie & Gloria (15 min)

• Under kyriet kallar vi på Guds hjälp i våra liv. Under gloria tackar vi för det som är fint i livet.
• Konfirmanderna samlas i sina grupper (5-7 personer/grupp)
• Man går ett varv där alla får berätta dagens ”Kyrie” (det som känns svårt just nu)
• Man går ett varv där alla får berätta dagens ”Gloria” (det som känns bra just nu)
• Tanken är att de skall få berätta vad som är tungt och glatt just nu samt lyssna på vad andra vill berätta.

1100 Svarsmusik (45 min)

• Svarsmusiken är i princip ett svar församlingen ger till bibeltexten. Vi vill även att de ger ett svar i form av ett dagboksblad
• Varje konfirmand får en A4 som innehåller en del uppgifter som behandlar det vi gick igenom dagen innan. Konfirmanderna jobbar med detta papper och ger på detta sätt sitt "svar" på det de var med om dagen innan.
• I bakgrunden spelas musik för att förstärka kopplingen till gudstjänstmomentet.

1200 Lunch

1230 Städning

1300 Bibelläsning och predikan (1h)

• Detta är det enda tillfället vi har traditionell katederundervisning. Vi går igenom dagens tema utifrån bibelordet. Precis som i kyrkan lyfter vi fram en del bibeltexter samt undervisar utifrån dem.

1415 Credo – Trosbekännelsen (30 min)

• Under trosbekännelsen uttrycker församlingen sin tro i gudstjänsten. Det gör vi också under en gudstjänstskriba.
• Vi uppmuntrar konfirmanderna att prata om sin tro genom att föra en diskussion om det som de just hörde under bibelläsning och predikan. Här använder vi oss bl.a. av diskussioner i mindre grupper och värderingsövningar.

1500 Saft och fritid

• Kl 15.30 ordnar vi ett frivilligt fritidsprogram för alla som är intresserade.
• Kl 17 har vi ledarsamling.

1730 Middag

1815 Kyrkans förbön (45 min)

• Under kyrkans förbön bidrar församlingen med något konkret. Vi ber för det som är i fokus just nu. Vi vill därför också att konfirmanderna bidrar till det allmänna goda.
• På olika sätt låter vi konfirmanderna bidra genom att skapa på olika sätt. Någon gång kommer vi att be dem skriva egna böner, men vi vill även att de målar, rör på sig och är kreativa på många olika sätt. Det som de skapar anknyter till temat för dagen.

1900 Kollekt (15 min)

• Under kollekten ger vi till dem som behöver vårt stöd. Det vill vi ta fasta på under vår gudstjänstdag.
• Vi reflekterar över konkreta saker som vi som individer kan göra för att göra världen bättre. Det handlar bl.a. om tips och idéer som de kan ta med sig hem till vardagen.

1930 Fridshälsning

• Under fridshälsningen ser vi varandra. Genom att önska varandra Guds frid visar vi att vi är där för varandra. Därför känns det naturligt att vi kallar våra kvällsprogram för "fridshälsning".
• Vi uppmuntras att vara där för varandra med lekar, sånger och annat skoj.

2100 Instiftelseord, Fader vår och Måltiden

• I en gudstjänst delar vi en måltid. Måltiden i kyrkan är speciell i och med att det är en himmelsk bröllopsmåltid som vi äter tillsammans med varandra, med de som gått före oss och med Gud. Vi vill lyfta fram denna del av gudstjänsten genom vårt kvällste.
• Kvällsteet inleds med en bordsbön där vi tackar för måltiden som vi ska få del av (instiftelseorden). Den följs av att vi alla ber fader vår. Efter det får man gå och ta emot måltiden, alltså kvällsteet.

2200 Välsignelsen

• Som avslutning på gudstjänsten får vi Herrens välsignelse. Detta vill vi definitivt ta fasta på under vår skribadag.
• Vi firar aftonandakt. Den får formas fritt men måste innehålla välsignelsen.

2230 Man skall finnas i sin egen korridor

2300 Godnattsång och tystnad

Utvärderingen av detta upplägg pågår som bäst. Vi har redan sett en del problem som vi tänker rätta till. Men de talar jag om i ett annat blogginlägg.

Snart skriba

Detta blir mitt första inlägg och intressant nog så kommer det på samma dag som jag är på väg till ett skribaläger. Som vanligt finns det en hel del saker att tänka på och just nu tänker jag mest på allt pappersarbete som jag måste fixa innan lägret. Men jag ville ändå ta lite tid och berätta lite vad vi vill göra på detta läger.

Som Mia förklarat är det problematiskt att konfirmanderna "tvingas" besöka flera gudstjänster innan sitt skriftskolläger. De börjar alltså sin skriftskola med det tråkiga och avslutar den med ett läger som kanske är det bästa de hittills varit med om. Vi tror att vi istället bör börja med lägret så att när de kommer till kyrkan för att gå på sina gudstjänster tar med sig in i kyrkan den positiva inställning de har till församlingen efter lägret. Deras attityd till gudstjänsten är bättre och förhoppningsvis uppskattar de den därför desto mer.

Men det finns ytterligare ett problem. Fastän de går med en positiv inställning till gudstjänst så betyder det inte att de förstår den. Därför måste vi fråga oss hur vi bäst under ett skriftskolläger ger undervisning om gudstjänsten. På lägret som jag ska på idag är denna fråga i fokus. Vårt mål är att de efter lägret förstår de olika momenten i gudstjänsten och vet hur deras liv är kopplade till dem. Och hur gör vi det?

Under följande skriftskolläger kommer varje dag att vara en ända lång gudstjänst. Vi delar in dagen så att varje moment i gudstjänsten gås igenom på olika sätt. Jag kommer att prata mera utförligt om detta i ett annat blogginlägg men jag vill gärna ge några exempel. T.ex. har vi varje dag en predikan. Då vi har predikan i 1h får de alltså katederundervisning om dagens tema (precis som i gudstjänsten). Efter det kommer trosbekännelsen och då är tanken att vi skall diskutera vår tro i en halv timme. Alltså, vi diskuterar det som de just hörde under predikan. Detta var bara ett exempel och vi har många olika idéer som förhoppningsvis gör momenten i gudstjänsten mera levande för konfirmanden.

Jag hör av mig efter lägret och berättar hur det gick. Men just nu vill jag bara säga att jag ser fram emot att få skriva om den spännande process som Åbo svenska församlings skriftskolarbete genomgår just nu. Jag hoppas att kollegor, förtroendevalda, församlingens medlemmar samt övriga intresserade uppskattar denna blogg och ivrigt deltar i diskussionen.

Fördelar med förnyelsen

Ganska snart efter jag kommit till insikt delade jag idén med mina kolleger och så småningom diskuterade jag skriba med alla kyrkligt engagerade människor jag mötte för det kändes ju så självklart. Varför har vi inte alltid gjort så här? Varför gör inte alla församlingar så här?

Här kommer några av fördelarna med förnyelsen:

1. Konfirmanderna får från början en positiv upplevelse av skriftskolan, församlingen och den kristna tron. Konfirmanderna får en positivare attityd och skriftskolan blir bättre. (Nu är det ju tvärtom. Att man genomlider församlingsintroduktionen och fyller i passen bara så att man ska få gå på läger. Halva skriban går nästan förlorad.)
2. När vi är på läger lär vi känna varandra och sedan när vi träffas i kyrkan, i skolan eller i ungdomscaféet känner vi varandra och vi kan mötas på riktigt. Kanske Kalle lyssnar mera intresserat på predikan om han känner prästen som predikar? Kanske Lisa känner sig mera välkommen till ungdomscaféet eller skribaträffen när någon känner igen och hälsar med namn?
3. På skribalägret har vi möjlighet att lära ut grunderna i kristen tro och efter skriban har konfirmanderna möjlighet att lära sig att vara med i en kristen gemenskap och att fira gudstjänst. Det är antagligen mycket mera givande att fira gudstjänst om man förstår vad gudstjänstens delar eller krångliga ord handlar om.
4. På lägret möter vi också konfirmander som mår dåligt. Det märker man när man lever tillsammans under 7-8 dagar och samtalar om sådant som är viktigt på riktigt. Om skriftskolan fortsätter efter lägret har man som ledare enklare att följa med konfirmanderna som mår dåligt. Man träffas regelbundet och tröskeln att samtala med en vuxen församlingsanställd blir förhoppningsvis lägre.

Nu har jag ju insett att skribaförnyelsen inte är så revolutionerande som jag först trodde. Visst har man gjort så här förr och visst finns det enstaka församlingar som gör så.

Att vända kakan upp och ner

Varifrån idén egentligen kom ursprungligen vet jag inte längre. Det var en kväll vid ett kaffebord i en diskussionsgrupp som jag kom till insikt:

Varför tvingar vi konfirmanderna att genomlida en församlingsintroduktion inklusive 10 gudstjänster för att sedan ge dem en lägerupplevelse som är bland det roligaste de någonsin varit med om i lägerväg? När man istället skulle kunna göra precis tvärtom. Börja med lägret för att sedan lära ut kristen gemenskap i församlingen.

Det här var våren 2010. Nu (februari 2011) har vi kommit en bit på vägen med att förnya skriftskolan i vår församling. Välkommen med på vår resa!