söndag 27 februari 2011

Antalet gudstjänstbesök

De flesta församlingar i Borgå stift vill att deras konfirmander ska delta i 10 gudstjänster under församlingsintroduktionen. Så också vi i Åbo svenska församling. I andra stift varierar gudstjänstantalet kraftigt.

Jag tänker att 10 st gudstjänstbesök är ett bra antal. Ifall konfirmanderna får ut något av gudstjänsterna. Om inte så måste vi minska antalet gudstjänstebesök. En av huvudpoängerna med vår skribaförnyelse är att vi vill göra gudstjänstbesöken mer givande för konfirmanderna.

Idag har jag funderat lite över hur många och när konfirmanderna skulle delta i högmässan ifall skriftskolan inleds med läger. Och jag har lekt lite med den tanken att konfirmanderna skulle delta i gudstjänsten 1 gång/månad. Att de skulle få välja en gudstjänst varje månad som de deltar i. På så sätt skulle de få erfara så gott som hela kyrkoåret.

Sommarkonfirmandernas gudstjänstbesök skulle då kunna se ut så här:
  1. Festhögmässa i maj före lägret
  2. Högmässa i september (på sommaren deltar de i gudstjänst på lägret)
  3. Högmässa i oktober
  4. Högmässa i november
  5. Högmässa i december (advent)
  6. Högmässa under julen
  7. Högmässa i januari
  8. Högmässa i februari
  9. Högmässa i mars (fasta)
  10. Högmässa under påsken

Dessutom skulle det vara bra om konfirmanderna skulle hjälpa till en eller ett par gånger i högmässan. I passet kunde man ha en skild ruta vid varje gudstjänst där liturgen stämplar ifall konfirmanden hjälpt till under gudstjänsten (t.ex. som ljusbärare, kyrkvärd, kyrkkaffefixare, psalmsifferupphängare, textläsare, nattvardskärlsdiskare)

lördag 26 februari 2011

fredag 25 februari 2011

Tidsram för förnyelsen

Så här ser de grova tidsramarna ut för vår skribaförnyelse.

1. Förra församlingsrådet har redan tagit del av planerna i december 2010.
2. Christer Romberg och Linda Finnbäck ska skriva ett slutarbete på Novia där de kritiskt granskar förnyelsen. Detta arbete har redan påbörjats och ska vara klart på hösten 2011.
3. Det nuvarande församlingsrådet tar del av planerna tisdagen den 1.3.2011. En planeringsgrupp utses. Planeringsgruppen träffas ca 1 gång/månad
4. I februari/mars 2011 marknadsförs den här bloggen. Hit bjuder vi blivande konfirmander, konfirmandföräldrar, förtroendevalda, aktiva församlingmedlemmar, anställda i Borgå stift och övriga intresserade att delta i planeringen av skriftskolan.
5. I april skickar vi ut brev till nästa konfirmandkulls föräldrar med en inbjudan till en föräldrasamling i maj.
6. I maj berättar vi om förnyelsen i massmedia.
7. Torsdagen den 19 maj 2011 håller vi en föräldrasamling där föräldrarna får tycka till om förnyelsen. Mötet avgör hur vi går vidare med förnyelsen. (Edit 2.3. Eftersom församlingsrådet önskade att infon skulle gå ut så tidigt som möjligt så kan det hända att datumet för föräldrasamlingen ändras.)
8. I slutet av augusti skickas brev till alla ungdomar födda 97 med inbjudan till skriftskolan.
9. I början av september håller vi en infoträff om skriftskolan för ungdomarna och deras föräldrar.
10. I september anmäler man sig till skriftskolan via nätet.
11. Under vinterhalvåret 2011-2012 ordnas inga skribaträffar (eftersom tanken är att skriban ska starta med läger) och planeringsgruppen samt ungdomsteamet fortsätter att planera skriftskolan.
12. I januari 2012 ska församlingens nya övergripande skribaplan godkännas av församlingsrådet.
13. På sportlovet 2012 inleder den första skribagruppen sin skriftskola enligt den nya skribaplanen. Därefter startar deras församlingsintroduktion som pågår från februari 2012 till januari 2013 (då får de uppleva så gott som hela kyrkoåret). Sportlovskonfirmanderna konfirmeras i januari 2013.
14. I maj 2012 inleder resten av skribagrupperna sin skriftskola med festgudstjänst och därefter med sommaren skribaläger. Efter lägret startar deras församlingsinstroduktion som pågår från sommaren 2012 till mars 2013. Sommarkonfirmanderna konfirmeras under/efter påsken 2013.

tisdag 22 februari 2011

Tema


På våra gudstjänstdagar utgår vi alltid från ett tema, precis som i kyrkan. Under detta läger hinner vi ha sex gudstjänstdagar och därför har vi också sex teman. Under "Inledande välsignelse" berättar vi vad dagens tema är. Temat finns även synligt i lägergården eftersom vi varje natt efter tystnad sätter upp affischer med dagens tema. Temat behandlas därefter genomgående vid alla moment så gott det går.

De teman vi använder oss av på detta läger är:
Dag 1 - Skaparen
Dag 2 - Kristus, vår frälsare Gud
Dag 3 - Att älska sin nästa
Dag 4 - Den heliga Anden
Dag 5 - Det kristna livet
Dag 6 - Gud är med dig

De flesta av dessa förstår man med detsamma vad de innehåller men jag vill förklara några av dem ytterligare.

Under temat "Den heliga Anden" talar vi även om dopet och nattvarden.
Under temat "Det kristna livet" talar vi om vad det betyder att leva ett "kristet" liv.
Under temat "Gud är med dig" talar vi om deras liv efter skriftskolan, om ungdomsarbetet och konfirmationen.

Problem

Eftersom lägret pågår som bäst har vi inte hunnit gå igenom alla dessa teman men redan nu kan jag konstatera att dessa inte varit ändamålsenliga. Vissa av dem, framförallt dagen om Jesus, skulle behöva fler dagar. Några av dessa dagar skulle kunna falla bort och istället lyftas fram i ett moment under gudstjänstdagen.

Ett moment vi haft problem med är "Kollekt". Det har inte alltid varit självklart vad vi skall göra då. Vi vill gärna att de skall ge av sig själva så att det gagnar andra, precis som vi gör när vi ger kollekt. Om vi därför tar bort temat "Att älska sin nästa" kan vi istället inkorporera temat under kollekten. Då skulle kollekten handla om att öva sig i att älska sin nästa. Kanske kan vi använda oss av rollspel och dramatiseringar för att belysa olika situationer som ungdomar ställs inför, t.ex. mobbning och kärleksproblem.

"Det kristna livet" behöver kanske inte en hel temadag. Vi lever ju ett kristet liv på lägret och lever under en dryg vecka i gemenskap med varandra och Gud. Dessutom går det lite ihop med temat "Gud är med dig". Jag tror att man ganska lätt kan förklara att det som vi upplevt under lägret får vi ta med oss hem.

Nya teman

Vi har i ledarteamet diskuterat vilka teman som är viktiga samt vad vi behöver gå igenom och kommit fram till att följande kunde vara mera ändamålsenliga:

Dag 1 - Skaparen
  • Vem är han?
  • Vad det betyder att vara skapad
Dag 2 - Synd
  • Syndafallet
  • Det som bryter ner vår relation till varandra och Gud
Dag 3 - Jesu undervisning
  • Dubbla kärleksbudet
  • Gyllene reglen
  • Fader vår
  • Liknelserna
  • Hur mötte Jesus människorna?
  • Vad ville Jesus med sin undervisning?
Dag 4 - Kristus, vår frälsare
  • Varför måste Jesus dö?
  • Jesu död och uppståndelse
Dag 5 - Den heliga Anden
  • Vem är han?
  • Treenigheten
  • Gud mitt ibland oss
  • Andens frukter
  • Dop
  • Nattvard
Dag 6 - Gud är med dig
  • Livet efter skriftskolan
  • Vi sammanfattar lägret och uppmuntrar dem att fortsätta vandra vidare på den kristna vägen
  • Presentation av ungdomsarbetet
Orsaken varför vi ville få med ett tema som handlade om synd är för att det inte riktigt fanns tid att komma in på det första dagen under "Skaparen" (som det var tänkt). Eftersom synden är viktig för att förklara Jesus funderade vi att det kanske skulle vara helt lämpligt med en dag om synden. Förutom det så kändes det att vi gärna skulle ha pratat mer om vad Jesus gjorde och lärde. Därför skulle det bli två dagar om honom. Med dessa teman tror jag att undervisningen skulle bli mera enhetlig och vi skulle mera uttömligt kunna beskriva de centrala tankegångarna inom kristendomen.

Vad tycker ni? Funkar dessa teman eller finns det något tema som saknas?

söndag 20 februari 2011

Ordning för en gudstjänstskriba

I förra blogginlägget nämnde jag att jag var på väg på skribaläger och nu är jag här med 20 konfirmander. De är jättetrevliga och stämningen är överlag god. Det är lätt att vara på läger när ungdomarna är så trevliga.

Som jag även nämnde i förra blogginlägget försöker vi göra gudstjänsten mera förståelig för konfirmanderna genom att vi lever oss in i alla moment under gudstjänsten under dagen. Tanken bakom detta sätt att bygga upp dagen är att göra delarna i högmässan mera konkreta. Genom att leva med gudstjänsten varje dag hjälper vi konfirmandena att förstå de olika momenten. Varje dag har dessutom ett tema, precis som en gudstjänst. Temat skall så gott det går tangeras hela dagen.

Första dagen är det viktigt att man förklarar vad varje moment handlar om men redan andra dagen börjar det rulla på av sig självt och blir en naturlig del av skribaupplevelsen.

Dagen är uppbyggd på följande sätt:

0800 Väckning

0830 Inledande välsignelse

  • Morgonandakt där vi välsignar den kommande dagen. Den byggs upp enligt följande ordning:

  1. Psalm (vi uppmuntrar till psalmsång)
  2. Den som håller andakten säger i början: ”Vi inleder vår dag i Faderns (+) och Sonens och den heliga Andens namn”
  3. Inledningsord (kort betraktelse om dagens tema som fungerar som inledning för dagen)
  4. Bön
  5. Sång ur sånghäftet

0900 Frukost

0945 Vi blir en kristen gemenskap (15 min)

  • När vi går till en gudstjänst går vi som en del av en gemenskap. Därför arbetar vi med gemenskapen på lägret genom tillitsövningar, gemenskapslekar.

1000 Syndabekännelse (30 min)

  • Varje dag reflekterar vi över etiska frågor. Som grund för vår diskussion använder vi oss av de tio buden så att vi diskuterar ett bud om dagen. Som hjälpmedel använder vi oss av värderingsövningar.
  • Målet är att få dem att reflektera över hur de handlar etiskt i vardagen samt belysa att vi alla bryter mot buden.
  • Momentet "syndabekännelsen" avslutas alltid med orden: ”Som vi märker är detta ett bud som vi inte klarar av att följa i våra liv. Men vi får alltid komma till Gud med våra felsteg och han kommer alltid att förlåta oss”.

1045 Kyrie & Gloria (15 min)

  • Under kyriet kallar vi på Guds hjälp i våra liv. Under gloria tackar vi för det som är fint i livet.
  • Konfirmanderna samlas i sina grupper (5-7 personer/grupp)
  • Man går ett varv där alla får berätta dagens ”Kyrie” (det som känns svårt just nu)
  • Man går ett varv där alla får berätta dagens ”Gloria” (det som känns bra just nu)
  • Tanken är att de skall få berätta vad som är tungt och glatt just nu samt lyssna på vad andra vill berätta.

1100 Svarsmusik (45 min)

  • Svarsmusiken är i princip ett svar församlingen ger till bibeltexten. Vi vill även att de ger ett svar i form av ett dagboksblad
  • Varje konfirmand får en A4 som innehåller en del uppgifter som behandlar det vi gick igenom dagen innan. Konfirmanderna jobbar med detta papper och ger på detta sätt sitt "svar" på det de var med om dagen innan.
  • I bakgrunden spelas musik för att förstärka kopplingen till gudstjänstmomentet.

1200 Lunch

1230 Städning

1300 Bibelläsning och predikan (1h)

  • Detta är det enda tillfället vi har traditionell katederundervisning. Vi går igenom dagens tema utifrån bibelordet. Precis som i kyrkan lyfter vi fram en del bibeltexter samt undervisar utifrån dem.

1415 Credo – Trosbekännelsen (30 min)

  • Under trosbekännelsen uttrycker församlingen sin tro i gudstjänsten. Det gör vi också under en gudstjänstskriba.
  • Vi uppmuntrar konfirmanderna att prata om sin tro genom att föra en diskussion om det som de just hörde under bibelläsning och predikan. Här använder vi oss bl.a. av diskussioner i mindre grupper och värderingsövningar.

1500 Saft och fritid

  • Kl 15.30 ordnar vi ett frivilligt fritidsprogram för alla som är intresserade.
  • Kl 17 har vi ledarsamling.

1730 Middag

1815 Kyrkans förbön (45 min)

  • Under kyrkans förbön bidrar församlingen med något konkret. Vi ber för det som är i fokus just nu. Vi vill därför också att konfirmanderna bidrar till det allmänna goda.
  • På olika sätt låter vi konfirmanderna bidra genom att skapa på olika sätt. Någon gång kommer vi att be dem skriva egna böner, men vi vill även att de målar, rör på sig och är kreativa på många olika sätt. Det som de skapar anknyter till temat för dagen.

1900 Kollekt (15 min)

  • Under kollekten ger vi till dem som behöver vårt stöd. Det vill vi ta fasta på under vår gudstjänstdag.
  • Vi reflekterar över konkreta saker som vi som individer kan göra för att göra världen bättre. Det handlar bl.a. om tips och idéer som de kan ta med sig hem till vardagen.

1930 Fridshälsning

  • Under fridshälsningen ser vi varandra. Genom att önska varandra Guds frid visar vi att vi är där för varandra. Därför känns det naturligt att vi kallar våra kvällsprogram för "fridshälsning".
  • Vi uppmuntras att vara där för varandra med lekar, sånger och annat skoj.

2100 Instiftelseord, Fader vår och Måltiden

  • I en gudstjänst delar vi en måltid. Måltiden i kyrkan är speciell i och med att det är en himmelsk bröllopsmåltid som vi äter tillsammans med varandra, med de som gått före oss och med Gud. Vi vill lyfta fram denna del av gudstjänsten genom vårt kvällste.
  • Kvällsteet inleds med en bordsbön där vi tackar för måltiden som vi ska få del av (instiftelseorden). Den följs av att vi alla ber fader vår. Efter det får man gå och ta emot måltiden, alltså kvällsteet.

2200 Välsignelsen

  • Som avslutning på gudstjänsten får vi Herrens välsignelse. Detta vill vi definitivt ta fasta på under vår skribadag.
  • Vi firar aftonandakt. Den får formas fritt men måste innehålla välsignelsen.

2230 Man skall finnas i sin egen korridor

2300 Godnattsång och tystnad


Utvärderingen av detta upplägg pågår som bäst. Vi har redan sett en del problem som vi tänker rätta till. Men de talar jag om i ett annat blogginlägg.

fredag 18 februari 2011

Snart skriba

Detta blir mitt första inlägg och intressant nog så kommer det på samma dag som jag är på väg till ett skribaläger. Som vanligt finns det en hel del saker att tänka på och just nu tänker jag mest på allt pappersarbete som jag måste fixa innan lägret. Men jag ville ändå ta lite tid och berätta lite vad vi vill göra på detta läger.

Som Mia förklarat är det problematiskt att konfirmanderna "tvingas" besöka flera gudstjänster innan sitt skriftskolläger. De börjar alltså sin skriftskola med det tråkiga och avslutar den med ett läger som kanske är det bästa de hittills varit med om. Vi tror att vi istället bör börja med lägret så att när de kommer till kyrkan för att gå på sina gudstjänster tar med sig in i kyrkan den positiva inställning de har till församlingen efter lägret. Deras attityd till gudstjänsten är bättre och förhoppningsvis uppskattar de den därför desto mer.

Men det finns ytterligare ett problem. Fastän de går med en positiv inställning till gudstjänst så betyder det inte att de förstår den. Därför måste vi fråga oss hur vi bäst under ett skriftskolläger ger undervisning om gudstjänsten. På lägret som jag ska på idag är denna fråga i fokus. Vårt mål är att de efter lägret förstår de olika momenten i gudstjänsten och vet hur deras liv är kopplade till dem. Och hur gör vi det?

Under följande skriftskolläger kommer varje dag att vara en ända lång gudstjänst. Vi delar in dagen så att varje moment i gudstjänsten gås igenom på olika sätt. Jag kommer att prata mera utförligt om detta i ett annat blogginlägg men jag vill gärna ge några exempel. T.ex. har vi varje dag en predikan. Då vi har predikan i 1h får de alltså katederundervisning om dagens tema (precis som i gudstjänsten). Efter det kommer trosbekännelsen och då är tanken att vi skall diskutera vår tro i en halv timme. Alltså, vi diskuterar det som de just hörde under predikan. Detta var bara ett exempel och vi har många olika idéer som förhoppningsvis gör momenten i gudstjänsten mera levande för konfirmanden.

Jag hör av mig efter lägret och berättar hur det gick. Men just nu vill jag bara säga att jag ser fram emot att få skriva om den spännande process som Åbo svenska församlings skriftskolarbete genomgår just nu. Jag hoppas att kollegor, förtroendevalda, församlingens medlemmar samt övriga intresserade uppskattar denna blogg och ivrigt deltar i diskussionen.

fredag 11 februari 2011

Fördelar med förnyelsen

Ganska snart efter jag kommit till insikt delade jag idén med mina kolleger och så småningom diskuterade jag skriba med alla kyrkligt engagerade människor jag mötte för det kändes ju så självklart. Varför har vi inte alltid gjort så här? Varför gör inte alla församlingar så här?

Här kommer några av fördelarna med förnyelsen:
  1. Konfirmanderna får från början en positiv upplevelse av skriftskolan, församlingen och den kristna tron. Konfirmanderna får en positivare attityd och skriftskolan blir bättre. (Nu är det ju tvärtom. Att man genomlider församlingsintroduktionen och fyller i passen bara så att man ska få gå på läger. Halva skriban går nästan förlorad.)
  2. När vi är på läger lär vi känna varandra och sedan när vi träffas i kyrkan, i skolan eller i ungdomscaféet känner vi varandra och vi kan mötas på riktigt. Kanske Kalle lyssnar mera intresserat på predikan om han känner prästen som predikar? Kanske Lisa känner sig mera välkommen till ungdomscaféet eller skribaträffen när någon känner igen och hälsar med namn?
  3. På skribalägret har vi möjlighet att lära ut grunderna i kristen tro och efter skriban har konfirmanderna möjlighet att lära sig att vara med i en kristen gemenskap och att fira gudstjänst. Det är antagligen mycket mera givande att fira gudstjänst om man förstår vad gudstjänstens delar eller krångliga ord handlar om.
  4. På lägret möter vi också konfirmander som mår dåligt. Det märker man när man lever tillsammans under 7-8 dagar och samtalar om sådant som är viktigt på riktigt. Om skriftskolan fortsätter efter lägret har man som ledare enklare att följa med konfirmanderna som mår dåligt. Man träffas regelbundet och tröskeln att samtala med en vuxen församlingsanställd blir förhoppningsvis lägre.

Nu har jag ju insett att skribaförnyelsen inte är så revolutionerande som jag först trodde. Visst har man gjort så här förr och visst finns det enstaka församlingar som gör så.

torsdag 3 februari 2011

Att vända kakan upp och ner

Varifrån idén egentligen kom ursprungligen vet jag inte längre. Det var en kväll vid ett kaffebord i en diskussionsgrupp som jag kom till insikt:

Varför tvingar vi konfirmanderna att genomlida en församlingsintroduktion inklusive 10 gudstjänster för att sedan ge dem en lägerupplevelse som är bland det roligaste de någonsin varit med om i lägerväg? När man istället skulle kunna göra precis tvärtom. Börja med lägret för att sedan lära ut kristen gemenskap i församlingen.

Det här var våren 2010. Nu (februari 2011) har vi kommit en bit på vägen med att förnya skriftskolan i vår församling. Välkommen med på vår resa!